Bästa examensarbete inom VA 2025
För att uppmärksamma och höja statusen för VA-området, delar Svenskt Vatten, Structorstiftelsen och Vattenindustrin ut pris till bästa examensarbete inom VA-området en gång om året. Förhoppningen är att priset ska bidra till att fler studenter vid svenska lärosäten väljer VA som inriktning på kommande examensarbete och därefter följande yrkesliv.
Priset utgörs av tre stipendier à 50 000 kronor för 30 högskolepoäng och ett stipendium om 25 000 kronor för 15 högskolepoäng.
Vinnaren utses efter följande kriterier:
- Nyhetsvärde
- Hög relevans för VA-branschen och en realiserbar nytta
- Förmåga att beskriva arbetet på ett balanserat och lättläst sätt
Vinnarna av Bästa examensarbete inom VA 2025
Årets pristagare är Kaleb Engvall, Emil Planhem, Koushikk Suyambulingam Raja, Jacob Ammenberg och Julia Löfberg. Tre organisationer står bakom priset: Svenskt Vatten, Vattenindustrin och Structorstiftelsen som har gått samman för att skapa intresse för och locka fler att välja VA-branschen.
Ett särskilt tack till årets jury:
- Daniel Hellström, chef kvalitet och utveckling, Kommunalförbundet Norrvatten
- Jesper Olsson, utvecklingsingenjör, Käppalaförbundet
- Sofia Andersson, utvecklingsingenjör, Stockholm vatten och avfall AB
- Gustav Myhrman, enhetschef, Mälarenergi Vatten AB
- Dennis Adolfsson, gruppchef VA-process, Sweco och styrelseledamot Vattenindustrin
- Matilda Jirblom, processingenjör, Ramboll och ordförande, Fokusgrupp Next Generation för Vattenindustrin
Bästa examensarbete 30 hp:
Kaleb Engvall, Metodval för borttagning av PFAS – En utredning av pilotförsök på vattenverk (Uppsala Universitet)
I examensarbetet har resultaten från pilotförsök vid sex vattenverk i Sverige analyserats och jämförts. Syftet var att undersöka olika metoders lämplighet och vattenkemins påverkan på PFAS-avskiljning. Resultaten visar att nanofiltrering är den, av de testade metoderna, som ger effektivast PFAS-avskiljning.
Motivering
”Rapporten adresserar ett högaktuellt ämne som vi behöver mer kunskap inom. Arbetet bedöms ha högt nyhetsvärde och hög relevans, samtidigt som rapporten är både välstrukturerad och välformulerad.”
Bästa examensarbete 30 hp:
Emil Planhem, Understanding the Dynamics of Microbial Growth and Disinfection Strategies in Granular Activated Carbon Filters for Drinking Water Treatment (KTH)
Examensarbetet tittade på den potentiella tillväxten av oönskade mikroorganismer i kolfilter och hur olika kontaminationskällor skulle kunna påskynda tillväxten när kombinationen ultrafiltrering (UF) följs av granulerat aktivt kol (GAK). Natriumhydroxid (NaOH) utvärderades också för desinfektion och regenerering av kolfilter, som en potentiell punktåtgärd vid oönskad mikrobiell tillväxt.
Motivering
”Examensarbetet tar upp ett relevant ämne och har ett högt nyhetsvärde. Uppsatsen är välskriven, har en tydlig struktur och är enkel att förstå trots att ämnet är komplext. Arbetet är också välbalanserat och det framgår tydligt vilka begränsningar studien har.”
Bästa examensarbete 30 hp:
Koushikk Suyambulingam Raja, Why Water Consumption Is Declining in Gothenburg: Factors and Future Strategies Exploring the driving forces behind decline in water consumption and suggest practical solutions(Chalmers Tekniska Universitet)
I Göteborg har under de senaste två decennierna vattenförbrukningen per capita i bostäder minskat från 178 liter per capita och dag (lpcd) år 2006 till cirka 130 lpcd år 2023. Denna minskning uppnåddes utan några tvångsåtgärder och dess vetenskapliga orsak är okänd och öppen för spekulationer. Detta examensarbete undersöker de viktigaste faktorerna och kan bidra till att utveckla effektiva vattenbesparingsstrategier för andra städer.
Motivering
”Examensarbetet utforskar ett mycket relevant ämne som behöver lyftas fram oftare och arbetet har ett stort nyhetsvärde. Vidare har examensarbetet genomfört ett omfattande arbete och använt ett metodologiskt tillvägagångssätt som skapat stringenta resultat.”
Vinnarna kandidatarbete 15 hp:
Jacob Ammenberg och Julia Löfberg, Växthusgasutsläpp från medelstora avloppsreningsverk – Identifiering och åtgärder (Linköpings Universitet)
Trots ett ökande globalt fokus på klimatomställning råder fortfarande osäkerheter kring var i reningsprocesserna växthusgaser gaser bildas samt i vilken omfattning. Studien bygger på en kombinerad metodansats som omfattar litteraturstudie, intervjuer samt analys av klimatberäkningsverktyg från medelstora svenska avloppsreningsverk. Syftet är att identifiera och analysera de främsta direkta och indirekta växthusgasutsläppen inom Scope 1 (direkta utsläpp) och 2 (indirekta utsläpp från exempelvis energiproduktion) från medelstora svenska avloppsreningsverk.
Motivering
”Kandidatarbetet adresserar en nyckelutmaning för svenska avloppsreningsverk. Arbetet är genomfört med en tydlig metodik, är enkelt att förstå och har hög relevans.”
